natitas

Usch såg en bild på Reina och fick genast tårar i ögonen. Den lilla hunden är verkligen saknad här hemma. Igår när jag satt på balkongen kunde jag liksom se henne komma ut till mig genom dörren som hon alltid gjorde. Det var ju bara hjärnan som lekte med en men det kändes som att Reina var med oss igår hela dagen. Jag kunde höra hennes små tassar gå över golven och hennes små andetag. Igår var hon i allafall här. När vi skulle lägga oss hörde vi båda två konstiga ljud från köket. Jag är så säker på att det var Reina som kom för att säga hejdå. Vila i frid lilla sötisen.

Över till något roligare då. Åker strax iväg för att klippa mig och köpa mig en skinnjacka. Sedan blir det lunch på något ställe där jag kan äta allt jag vill, ska nämligen synda idag. Sedan klockan 18 blir det bio för våran del. Vi ska titta på CHE-argentinaren. Vi har hört att den ska vara väldigt bra. Jag skäms att säga det men jag vet bara att han kämpade för rättvisa (?) och att alla ser upp till honom. Jag vet att han är känd överallt men jag vet inte varför. Det är nog dags för mig att sätta mig med lite historieböcker snart.

Ha en bra dag!
Nati.